Dead Man Down

Den danske Män som hatar kvinnor-regissören Niels Arden Oplev är näste nordbo att pröva sina vingar i USA. Han kommer inte hela vägen till Hollywood, men väl till New York där han återförenas med Noomi Rapace.

Dead Man Down, Colin Farrell

Colin Farrell spelar Victor, en man som förlorade allt när han flyttade in i fel hus vid fel tidpunkt. Det kontrollerades nämligen av gangstern Alphonse (Terrence Howard), en man som inte accepterar något annat än en flytt. I höghuset mitt emot Victors nya hus bor Beatrice (Rapace) tillsammans med sin mor, på samma våningsplan. Efter att försiktigt vinkat till varandra om kvällarna får Victor en lapp från Beatrice i sitt postfack och de bestämmer sig för att träffas. Snart visar det sig att de båda har baktankar med mötet, och att det inte bara är kärlek från Beatrice som hamnar emellan Victor och hans hämndplaner.

Det är inte direkt så att jag är stolt över att vara svensk när jag ser Noomi Rapace spela i den här filmen. Hon är menad att vara franskspråkig i grunden och har därför en brytning som stör rejält, då hon inte lyckas kombinera den med ett realistiskt personporträtt. Till hennes försvar ska nämnas att det är få skådespelare som skulle se bra ut när de delar lägenhet med Isabelle Huppert, en av vår tids absolut bästa skådespelare. Jag skulle gärna sett att Hupperts roll hade en större poäng i denna film än vad som är fallet nu. Terrence Howard spelar en sådan där skurk som dyker upp på en stol i mitten av ett stort rum, när du minst anar det. Hans Alphonse har gjort hemska saker bak i tiden, men han lyckas inte alls att skildra det monster som han på något sätt borde vara. Farrell fungerar bra som tystlåten hämnare och actionhjälte, men det är Dominic Cooper (Abraham Lincoln: Vampire Hunter) som är allra bäst som den godhjärtade gangstern som bara vill försörja sin familj.

Dead Man Down, Terrence Howard

Dead Man Down innehåller tyvärr en hel del fånigheter. Beatrice har varit med om en bilolycka där hennes ansikte ”vanställts”. Barn knuffar henne samt ropar och ristar in ”monster” på hennes ytterdörr. Problemet är att Rapace fortfarande är skitsnygg med endast några ärr på sidan av huvudet, som bara syns i direkt ljus. Sitt jobb som kosmetolog fungerar så klart inte alls längre när hon är så ”ful”. Hon har sparat artiklar om olyckan som hon läser om och om igen, för är det något New York Times med flera skriver om så är det ju rattfyllefall där det hade kunnat gå riktigt illa. Även Victors hämnd är så utstuderad och metodiskt att den inte blir särskilt realistiskt, men ganska underhållande får jag medge att den är.

Dead Man Down, Colin Farrell, Noomi Rapace

Den som imponerar mest är Arden Oplev i regissörsstolen. Visst, denna gång lyckas han inte lika bra med att få Rapace på rätt spår som sist, men han gör mig ändå till en stolt nordbo. Det är säkert inte lätt att gå från att göra thriller och drama i Europa till att göra amerikansk actionthriller, men liksom Daniel Espinosa (Snabba Cash, Safe House) före honom, fixar han det. Jag vill särskilt lyfta fram de vackra lägenhetsscenerna mellan Farrell och Rapace högt uppe i luften med en gata emellan varandra, och den hemska råttortyren där många därhemma lär ta till kudden. Dead Man Down har lite men bra action, en genomtänkt och för genren relativt originell historia, så jag förstår helt varför dansken fastnade för manuset till sin transatlantiska debut.

 

About Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.