De Tio Sämsta Filmerna Jag Äger

För lite mer än en vecka sedan skrev jag om mina tio favoriter i min egen filmhylla! Här kan du läsa den texten.
Nu har jag istället valt att vända på steken och nedan kan du alltså läsa om vilka av mina filmer som jag anser vara de tio absolut sämsta, varesig det rör sig om en ”guilty pleasure” eller en riktigt, riktigt usel film!

#10. Sharknado

Sharknado handlar om vad titeln är. En tornado har sugit upp hajar ur havet och rör sig nu mot kusten av Los Angeles och dess befolkning riskerar nu att bli hajmat, även i sina hem!

Jag älskar hajar och det har min pojkvän tagit vara på då han bjudit mig på diverse akvariumbesök i födelsedagspresent och julklapp. Kanske är det därför jag gillar alla hajfilmer, oavsett hur dåliga de egentligen är. Jag kan uppriktigt sagt inte komma på en enda hajfilm som jag tycker är någorlunda bra. Sharknado är troligtvis på botten av den uppsjö med hajfilmer som finns med sina usla effekter och ännu uslare skådespelare. Ändå har Sharknado vunnit en enorm skara fans och jag tillhör en av dem.

#9. Power Rangers

Power Rangers har släppts som flera tv-serier och filmer sedan 90-talet och handlar om ett gäng ungdomar som ska rädda världen med hjälp av diverse robotdjur. I år 2017 kom den troligtvis dyraste i ledet. Power Rangers är ju lite känt för att vara cheesy och dåligt så jag vet inte om någon egentligen förväntade sig något spektakulärt nu heller. Ändock är ensemblen väl hopplockad och är ett gäng som stöttar varandra, det finns tillfällen då de lekfullt kan retas med de i gänget som sticker ut men de väljer att inte göra det. Det är fint att se och jag har väl egentligen inte jättemycket emot den här filmen förutom att det är en ”origin story” vilket jag tycker att en serie från freakin’ 90-talet inte behöver.

#8. Jem and the Holograms

Ännu en barndomsfavorit! Som liten så älskade jag 80-talsserien Jem, det kunde min samling med dockor, kassettband och VHS-band intyga. Det handlade såklart om Jem och hennes band och deras duster med rivalbandet The Misfits. När jag i vuxen ålder fick höra att min barndomsskatt skulle filmatiseras så blev jag troligtvis nervös precis som alla andra fans. Långfilmen handlar om att Jem går solo och The Misfits är bara med en kort stund efter eftertexterna, många var såklart besvikna. Jag tyckte åtminstone att låtarna var ganska bra och även om serien inte representeras bra så kunde det antagligen ha varit mycket värre. Den är tråkig men min Jem-själ har inte skändats, jag kan leva med det.

#7. Spring Lola

Jag tyckte den här tyska godbiten var jättehäftig när den kom 1998. Därför blev jag jätteglad när jag hittade den i somras på Second Hand och satte mig för att se den med min käraste. Spring Lola handlar om en ung tjej som måste få tag i en stor mängd pengar till sin pojkvän som är skuldsatt till kriminella. Vi får se olika scenarion utspela sig och hur annorlunda slutet blir för de två beroende på små detaljer. På pappret låter det sjukt intressant men idag, 20 år senare, håller den inte lika bra längre. Många av scenerna är lite töntiga och jag vet inte ens om jag sympatiserar med Lola längre.

#6. Serena

Jennifer Lawrence och Bradley Cooper i samma film? Ja tack! Så tänkte jag iallafall när jag såg Serena i Outlet-hyllan efter att ha sett Silver Linings Playbook (jag kommer aldrig att kalla den för den svenska titeln, Du gör mig galen!). Serena handlar om George i North Carolina som försörjer sig genom att fälla träd och bygga en järnväg, ett högst riskfyllt jobb under depressionen. Så snart han gift sig med den viljestarka Serena är det obalans i hans liv och företag. Tyvärr får den här filmen en enormt märklig twist efter ett jättebra intro och slutar platt på näsan. Inte ens stjärnorna Bradley och Jennifer kan rädda det här märkliga manuset med sina talanger.

#5. Now You See Me 2

Jag gillade Now You See Me från 2013 ganska mycket, det fanns charm, coola tricks och ett bra slut. Film nummer två har inget av det. Korttricket som de alla tar del av i filmen är så överdrivet långt så man hinner tröttna flera gånger om och ”the comical relief” (som faktiskt är en tjej, grattis!) är sjukt irriterande, ett jobb hon har stulit från Dave Franco. Att göra en cool uppföljare om ett gäng magiker är tydligen det svåraste tricket av alla!

#4. A Cure For Wellness

Den unge mannen Lockhart åker upp till Alperna för att hitta sin försvunna chef och börjar nysta i ett mysterium som omger honom och det hus han besöker.

Likt tidigare nämnda Serena så har den här filmen ett intressant intro men som någonstans på vägen helt tappar tråden och bara slutar på ett extremt otillfredsställande sätt.

#3. Green Lantern

För de som känner mig är det ingen hemlighet att jag är ett stort fan av Ryan Reynolds. Den kärleken innebär att jag vill ha alla hans filmer, oavsett hur dåliga de är. Rosen på prinsesstårtan av Green Lantern, filmatiseringen av en av DC’s superhjältar, som är så dålig att skådespelaren Reynolds till och med driver med den själv i bland annat Deadpool. Kanske ryker den från hyllan en vacker dag men tills vidare nöjer jag mig med att Ryan Reynolds är fin att titta på.

#2. The Pest

Jag gillar John Leguizamo väldigt mycket men som plågan The Pest finns det mer att önska. Denna komedi handlar om Pest Vargas som är skyldig den skotska maffian pengar och går med på att låta en tysk jägare jaga honom under 24 timmar, om han klarar sig så är hans skuld till maffian fixad!

Jag erkänner. Jag tyckte att The Pest var sjukt rolig en gång i tiden, vilket är varför jag äger den. Men jag har inte vågat se om den på flera år eftersom jag känner till hur sörjig humorn är i den. Nu skulle jag nog bara skratta för att jag skulle bli så generad av mig själv som tyckt om den så mycket en gång i tiden.

#1. Repo Men

Och så, den allra sämsta filmen av de alla! Här hamnar Repo Men som utspelar sig i en dystopisk framtid där organ kan framställas men kostar så mycket pengar att inte ens de rika har råd att betala. Och när de inte kan betala så besöks de av Repo Men som tar tillbaka det organ de fått. Denna filmen hamnade i min ägo då jag är ett fan av Jude Law. Efter att ha sett den med min stackars pojkvän så var jag förtvivlad över hur dålig den var. Det kan ha varit en av de sämsta filmerna jag någonsin sett och inte på ett ”guilty pleasure”-sätt. Den är bara vidrigt dålig. Detta ledde dock till att min kära pojkvän introducerade mig för Repo! The Genetic Opera, en rockopera med snarlik handling som jag faktiskt tyckte ganska bra om. Ska ni se någon av dessa två så se den. Skit i den med Jude Law. Gräv helst ner den.

About Nathalie Leth

Nathalie Leth
Även om inget tycks kunna rubba hennes favoritfilm Definitely, Maybe från första platsen så är jakten ständigt igång efter nya filmupplevelser. Varesig det rör sig om en prasslig chipspåse och häftig thriller eller tio kilo choklad med det senaste romantiska dramat så kan man räkna med att Nathalie redan är på plats. Om filmen dessutom är gjord av Denis Villeneuve eller har Jake Gyllenhaal i någon av rollerna så finns det inget väder som stoppar henne från att se detta på bioduken.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com