Dark Souls

Är du ute efter ett spel som inte överöser dig med achivements så fort du sätter in skivan i din spelkonsol? Ett spel som faktiskt kräver att DU anstränger dig för att komma vidare? Då kanske Dark Souls är något för dig?

r3-06

För några år sedan hörde jag talas om ett spel som påstods vara lite av vad Rares Battle Toads var till Nintendo när det kom. Ett spel som påstods vara välgjort och fängslande men framför allt så svårt att de som tog sig an spelet skulle få slita av sig sitt hår, likt Ferdinands matador, låta det växa ut igen, bara för att återigen slita bort det i frustration. Spelet var Demon’s Souls. Jag tog mig aldrig tid att spela det då det inte släpptes i Sverige, men när uppföljaren till detta tortyrredskap, Dark Souls, släpptes i vårt avlånga land så kunde jag inte hålla mig borta längre. Egentligen var det min sambo som köpte det till mig, hon måste tyckt att mitt liv var alldeles för lätt eftersom hon insisterade på att dra in mig i denna galet långa resa av ständiga misslyckanden.

Spelet börjar som många andra äventyrsrollspel med att du får skapa ditt alterego. Man kan välja mellan olika klasser så som riddare, krigare, magiker, tjuv, med mera. Därefter följer en filmsekvens där du introduceras till världen och kungariket Lordran som spelet utspelar sig i. Sekvensen visar en kryptisk bakgrundshistoria som inte säger speciellt mycket första gången du ser den, men desto mer när du tagit dig igenom spelet en gång, men den är i alla fall vacker att titta på. Det bör även nämnas att spelet utspelar sig i en medeltida miljö där bland annat svärd, klubbor, yxor, armborst och pilbågar är de typer av vapen som finns till förfogande.

screenshot-e3-04

När kameran zoomar in och man får kontroll över sin karaktär för första gången så upptäcker man att alteregot inte alls ser ut som det man skapade tidigare. Han ser ut som en zombie. Du är död, redan innan du hunnit göra något så är du död. Det är dock inte så illa som det låter eftersom även de döda besitter en form av liv i Lordran. Och just nu så är du död, och du befinner dig i en fängelsehåla dit de döda skickas efter att de har, ja, dött. Efter denna muntra början så är det hög tid att ta sig ut ur fängelsehålan, rörelser och attacker introduceras på vägen genom fängelset och man får tydliga instruktioner om vad som behöver göras. Tills du öppnar en dörr och det trillar ner en demon som är större än en lastbil framför fötterna på dig. Här börjar Dark Souls på riktigt. Har du aldrig varit här förut så kommer du med största sannolikhet att dö under lastbilsdemonens klubba som är lika stor som en bil.

stray_demon

En av spelets många bossar

 

Spelet fortsätter efter detta att presentera den ena utmaningen omöjligare än den andra och det är inte helt enkelt att plocka upp kontrollen och fortsätta efter att man för tionde gången kastat den ifrån sig för att man återigen kliver ner i någon av spelskaparns alla djävulska fällor. Och som om inte det skulle vara frustrerande nog så finns det även något som kallas souls (själar) i spelet. Det är inget dåligt med dem, tvärtom så är de en väldigt viktig del i spelet. Själarna är din valuta, som du använder när du handlar hos någon av spelets alla säljare, de är även din erfarenhetspoäng, som du använder om du vill förbättra attributen på din karaktär. Alla fiender ger själar när du dräper dem och bossarna ger massor. Det jobbiga är att när du dör så tappar du alla själar du samlat på dig, de blir liggande i den pöl av blod som du lämnar efter dig. Om du lyckas ta dig tillbaka till platsen där du tappade dem så får du dock tillbaka allihopa, men om du inte lyckas och dör igen så går de till spillo. Inte så roligt om man gått och samlat själar i en timme för att ha råd att köpa den där rustningen eller vad det nu kan tänkas vara.

Det finns det även några saker som faktiskt hjälper dig på vägen genom Lordran. Så kallade bonefires finns utplacerade lite här och var. De fungerar som sparpositioner och så fort du dör så kommer du tillbaka till den senaste du aktiverade. Det är även här du fyller på dina estus flasks som i sin tur fyller på ditt liv när det börjar bli väl lågt. Det är också vid bonefires som du kan använda dina själar till att öka dina attribut. Eftersom det inte är något vanligt spel vi pratar om så måste så klart alla monster du så mödosamt huggit, skjutit och på andra sätt tagit dig förbi också komma tillbaka när du aktiverar en bonefire.

r3-13

En bonefire tänds och spelaren kan tillfälligt pusta ut

 

Om du under din resas gång kommer över en humanity (mänsklighet) så kan du, om du kört fast riktigt illa, använda den till att söka efter hjälp av andra spelare i världen. Så fort du använder din mänsklighet så aktiveras multiplayer i spelet, det låses då upp så spelare kan hjälpa varandra. Men som allt annat så finns det en baksida även här. Du kan nämligen även bli invaderad av mindre vänligt sinnade spelare som tycker det är mycket roligare att ta dit liv istället för att hjälpa dig döda nästa boss. Om du dör förlorar du din mänsklighet och behöver en ny för att kunna fortsätta spela med andra.

r3-15

Om du träffar på en annan spelar med denna färg så gör du klokt i att förbereda dig för strid

 

Historien bakom Dark Souls berättas delvis genom dialoger, det finns en del karaktärer som man kan interagera med, men den stora delen av berättelsen får man leta lite efter. Varje föremål beskriver en ny liten del i världen man hamnat i och det finns massor. Hela berättelsen är öppen för tolkningar och varken From Software eller någon annan har förklarat hur allt egentligen hänger ihop.

Efter detta så låter det ju som att Dark Souls är det man ska sätta i sin konsol om man vill förstöra en i övrigt perfekt dag, men så är inte fallet. Det må vara ett av de jobbigaste och svåraste spel jag spelat, men tack vare att det är så oförlåtande så blir lyckan total när man väl klarar av en utmaning. Det är lätt att bli beroende av den känslan och det är därför som Dark Souls, i mina ögon, är så bra. Ett varningens finger ska dock höjas, detta är inte ett spel för alla.

 

About Tobias Skogdalen

Tobias Skogdalen
En motorcykelåkande flugfiskande fjällvandrare som gillar att krypa upp i soffan och spela tvspel eller tittat på film om inte vädret tillåter någon av de andra aktiviteterna. Bor på landet med fru, hund och fem katter. Gillar filmer som Fight Club och Into the Wild. Gillar spel som Dark Souls och Street Fighter.

2 comments

  1. Bra recenserat! Jäklar vad bra du skriver 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.