Filmfenix Filmrecensioner och mycket mer | Vi brinner för film 
Cosmos: A Spacetime Odyssey borde ses av alla. Den borde vara obligatorisk i varje skolklass. För kunskap som den som förmedlas i Cosmos är grundläggande, eller borde åtminstone vara det. Det är tyvärr inte bara i USA som vetenskapsfientligheten breder ut sig som en blöt filt. Samtidigt ökar användandet av mobila enheter och antalet uppkopplade mot internet grundade på just samma vetenskap. Väldigt motsägelsefullt kan tyckas.
Cosmos: A Spacetime Odyssey är en uppdatering av Carl Sagans ikoniska TV-serie Cosmos: A Personal Voyage från 1980. Carl Sagan lämnade oss 1996 men hans arv som vetenskapsman, författare och kunskapsförmedlare är fortfarande bland de mest inflytelserika. Det är svårt att välja bland alla hans bedrifter och han kanske är mest känd i filmsammanhang för boken Contact som filmatiserades 1997 med Jodie Foster. Nu har den världskände astrofysikern Neil deGrasse Tyson tagit över presentationen, men Carl Sagans fru Ann Druyan är hjärnan bakom serien och står för både manus och producerande. Seth McFarlane (Family Guy) och Brannon Braga (Star Trek The Next Generation, Voyager och Enterprise) är även de producenter och tar med sig sina kunskaper till TV-serien vilket märks i animationer och rymdmiljöer.
Den övergripande ramen är att prata om rymd och tid – den kosmiska kalendern. Varje dag motsvaras av 38 miljoner år och när vi tagit oss till nyårsafton i den kosmiska kalendern ankommer vi till nutid beräknat från tidpunkten av Big Bang. Djupdykningar in i atomkärnor, till evolutionsteori till klimatförändringar behandlas med pedagogisk elegans på ett populärvetenskapligt sätt. Kortare berättelser varieras med längre frågor, men helheten går aldrig förlorad
Även om Cosmos har anklagats för att vara antireligiös tar den minst lika många swingar mot trångsynta vetenskapsmän både från idag och det förgågna. Det trivialiseras aldrig och budskapet är rakt och tydligt. Vi ska alltid ifrågasätta, söka kunskap till sådant vi ännu inte känner till. Det är så framsteg sker. Varje möte med en vetenskapsman i Cosmos visar att den vetenskapliga metoden ständigt förbättras och att modiga kvinnor och män har följt bevisen varthän de än tog dem, även med risk för sina egna liv. Det Cosmos även lyckas med i sin vetenskapliga elegans är att visa att vetenskap är minst lika vackert som musik och poesi.
Cosmos är en hyllning till vetenskap och intellekt och människans förmåga att förstå sin omgivning. Det är även en hyllningen till sanning och bevis framför tyckande och önsketänkande. Alla har rätt att tro vad de vill, men ingen har rätt till sin egen fakta. Cosmos är den självklara julklappen och värd att ses mer än en gång.
