Call of Duty: Cold War

Så fort jag lade vantarnaCall of Duty: Cold War så satte jag igång installationen direkt. Det tog flera timmar och jag gick runt som en zombie medan installationerna var igång. När det väl var klart så hoppade jag in DIREKT i multiplayer utan att kolla på något annat. Oskulden av spelet stals av en team deathmatch som verkligen gick hem för mig med hela 20 kills och elva deaths, inte så dåligt för en första glimt av spelet som skulle bli min nya bästa vän på kvällarna när min fru och lillgrabb sover. Lite snabb info om Call of Duty genom tiderna enligt mig innan vi dyker in i Cold War.

Call of Duty-serien är något som alltid kommer att få mig att sluta spela andra spel för det ska ta emot tributen av respekt som det förtjänar. Första Call of Duty jag spelade var första Modern Warfare till Xbox 360 och då spelade jag igenom kampanjen som jag fastnade för direkt och förstod att Call of Duty kunde leverera underhållning. Men det var egentligen Modern Warfare 2 som introducerade mig för det riktiga Call of Duty på allvar. Jag pratar förstås om onlinemultiplayer-funktionen. Det var det häftigaste och mest underhållande man kunde närma sig ett bra hållbart shooter-spel. Man hade många val när man pysslade med sin utrustning och man kunde skräddarsy vilka leksaker man skulle ta med sig till strid. Ett exempel är att om det blev en karta som var öppen på många ställen så kunde man plocka med sig sin sniper medan om det var en karta med trånga utrymmen i en stad så kunde man plocka med sig sin automatkarbin eller hagelgevär, beroendes på ens personliga spelstil. Och detta var så roligt att vara en del av så man kände sig säker varje gång man satt framför skärmen och kollade på medans timern tickade neråt så att helvetet kunde braka loss. Detta gjorde att man hela tiden undrade om spelen kunde bli bättre genom åren och gjorde att jag alltid förbokade direkt när en kommande titel inom serien var påväg. Infinity ward och Treyarch verkade lära sig av varandra varje gång dom skapade sina mästerverk. Infinity Ward ställde Mordern Warfare serien på bordet medans Treyarch levererade World att War samt Black Ops-serien. I min uppfattning så höll sig Modern Warfare till en mer fiktiv berättelse som var väldigt fängslande och mjölkade oss på adrenalin medans Treyarch höll sig till en mer historisk upplevelse genom att återskapa moment i historien och låta oss spelare ta en del av den genom att styra dom modiga karaktärerna som designades till att vara hjältarna i berättelsen. Precis som Modern Warfare så hade Black Ops ristat in dess ihågkomna karaktärer i hjärtat på oss med en amerikansk armékniv från Vietnamkriget. Om man hör orden Modern Warfare så tänker jag direkt ”Captain Price och Ghost”, hör jag termen Black Ops tänker jag direkt ”Alex Mason och Frank Woods”. Personligen så föredrar jag Modern Warfares multiplayer före Black Ops eftersom jag tycker att det flyter på bättre än Black Ops, dock har Black Ops roligare singleplayer-berättelse .

Första Black Ops kom efter Modern Warfare 2 och det var till en början spelet som kostade mig massvis med timmar i vardagen, men jag tröttnade dock efter tag eftersom det laggade något enormt och jag var inte den enda att tycka detta, spelet blev känd i gamer-världen som ”Lagg Ops”. Missnöjd så hoppade jag tillbaka till Modern Warfare 2 och snart kom Modern Warfare 3 ut. Modern Warfare 3 har haft den roligaste multiplayern som jag någonsin upplevt, det spelet är det spelet i serien som jag spelat allra mest, så mycket att det var ”tråkigt att vinna” hela tiden. Jag är inget spelproffs men jag kan med stolthet säga att jag är en professionell campare som hade campingplatser på alla kartor så att motståndarna blev extremt förbannade flera gånger. Black Ops 2 kom ut och det var också suveränt och värt tiden man spenderade. Tyvärr så blev det sämre med åren från båda seriegrenarna när dom började att ha med jetpacks och robotar, då kunde man lika gärna spela Star Wars. Några år efter oändligt flygande och laserkrig så gjorde dom om Modern Warfare från grunden och det är det som dom flesta spelat nu på senaste, spelet var revolutionerande och superhäftigt på alla sätt. Det roligaste dom gjorde med det var att slänga in battle royale-läget Warzone där många av mina överlevnadsbragder ligger dokumenterade i min hårddisk på min Ps4. Min tanke var att Call of Duty kan inte vara bättre än det här, det går inte att göra det bättre, till och med kampanjen ser ut som en film när det är filmsekvenser. Och nu är vi där…äntligen.

Som jag nämnde tidigare så var det första jag gjorde när jag startade Cold War att hoppa in i en multiplayer-match direkt, jag hade så bråttom att jag inte ens såg att jag hade fått två unika vapenskins med attachments och allt, jag ville bara in i striden. Första matchen gick väldigt bra och jag tänkte bara på att skjuta, jag kollade knappt hur allt såg ut. Det dröjde inte länge förrän jag märkte att matchsökningssytemet inte var lik dom andra Call of Duty-spelen eftersom ena stunden så kände jag mig som en grym spelare medans andra stunder blev jag matchad till att spela med råbarkade hänsynslösa SWEATLORDS med bra träffsäkerhet. För er som inte vet vad sweatlords är så är det spelare som anses vara extremt svettiga när dom spelar eftersom dom klarar sig undan det mesta med sitt hoppskjutande och skjutandet medans dom snabbt lägger sig ner på marken så att när dom väl tar sig ifrån den situationen så kan man nästan se sig dom spelarna hur dom sitter framför sin skärm med svett i pannan och halkiga händer av sin prestation i spelet. Jag tyckte att detta var väldigt dåligt då man inte kommer att kunna investera ett bra arbete i sin KD-ratio om man hela tiden får möta elitnördar om spelet uppfattar dig som bra. Genast började min upphetsning att dö då jag oftast blir väldigt förbannad om min KD-ratio lägger sig under 1.00 och jag började automatiskt att studera spelet och recensenten kröp ut ur mig vrålandes.

Multiplayern var okej, varken bra eller dåligt. Det påminde om Black Ops efter en ordentlig finslipning. Det kändes en aning stelt när man sprang och hanterade vapnet om man jämförde med det nya Modern Warfare. Något som jag lade märke till var att det var extra svårt att sätta skott med sniper, ibland så kändes det som man hade målet mitt på korset och ändå missade man så att man själv blev skjuten. Killstreaksen för att få övertaget i strid var extremt roliga att köra med och nu kan man få dom genom att samla poäng utan att arbetet avbryts genom att man dör, dock kan jag inte bekräfta det då jag körde med dom första killstreaken som kostade minst poäng. För er som inte vet vad killstreaks är så målar jag upp ett exempel. Du springer på banan med dina lagkamrater och du lyckas eliminera ett par fiender utan att själv bli eliminerad, då har du lyckas uppnå en killstreak-belöning om du lyckats komma upp i dem poängen som krävs för att kunna använda det. Standard är Spy plane, då kan du och hela ditt lag se motståndarlaget på minikartan så att ni vet på ett ungefär vart dom befinner sig. I dom förra spelen så fick man börja att samla poängen på nytt om man dog men det verkar dom ha ändrat nu för Cold War för att det ska vara lättare att kunna använda sådant, speciellt nu när man kan matchas med sweatlords. I vapenarsenalen så ser allt ut att vara i sin ordning då alla vapen ser väldigt intressanta ut, ännu en sak som är intressant är att hagelgevär är nu ett sekundärt vapen precis som pistolerna, senast vi såg detta njutbara fenomenet var på den tiden vi spelade Modern Warfare 2. I spelen efter det så blev hagelgevär ett primärt huvudvapen och för att lyckas ha något snabbskjutande kombinerat med hagelgevär så var du tvungen att välja overkill-perken. På tal om perks så har dom ändrat namn på vissa men effekten är densamma som man känner igen, exempel på detta är high alert från Modern Warfare som nu heter Paranoia i Cold War. Namnen är olika men effekten densamma, om någon fiende har dig i sikte så varnas du genom att skärmen blinkar till åt det hållet som hotet befinner sig. Kartorna är väldigt intressanta då dem är i delar av världen rörande kalla kriget, som Ryssland, USA, Tyskland och så vidare. Spelet är nytt och kommer säkert att behövas balanseras och kommer precis som Modern Warfare att bli bättre med tiden. Jag tycker att den har bra potential och håller väldigt bra i just multiplayern.

Angående kampanjen Treyarch har aldrig gjort mig besviken när det gäller historia och att delta i olika konflikter som utspelat sig på riktigt. Spänningen är hög nästan hela tiden och spelet flyter på riktigt bra. För er som är fans till dom första Black ops och underhölls av kampanjen så kommer ni att älska denna, plus att ni kommer att känna igen vissa karaktärer som jag inte tänker spoila för er här. Du spelar som Bell som är en förvald karaktär som du väljer attribut till. Du och ditt team ska genom en noggrann utredning avslöja identiteten på en agent i Sovjetunionen som vill rubba den demokratiska balansen och världen är slagfältet. Man befinner sig på en bas och kan interagera med en tavla som man använder för att starta olika uppdrag i spelet och samla bevis för att till slut kunna ge sig efter skurken.

Något som är väldigt intressant är att man kan interagera med karaktärerna i sitt lag genom att prata med dom och man kan välja vilken dialog man vill använda och så får man ett relevant svar från personen som dialogen var riktad till, detta påminner om dialogerna i Fallout när man pratar med olika personer. Denna berättelse är väldigt lockande och spelet kan spelas mer än en gång om man skulle vara intresserad, för alla val du gör spelar roll och påverkar slutet av spelet.

Jag testade även Zombies och känslan var mer tillfredsställande än dom senaste Zombies som vart i dom andra Treyarch spelen. Nu känns det mycket bättre när man skjuter för sin överlevnad mot dom överväldigande grupper från dom odöda samt att istället för att börja med en liten pistol och jobba upp dig till ett bättre vapen så kan du redan från början starta med vilket vapen du än väljer, om du har den upplåst såklart. Värt att nämna också är att man kan nu ranka upp sitt vapen genom att döda zombies om man skulle tycka att det var lättare än att ge sig på hoppskjutande sweatlords i multiplayern. Huvudkartan på Zombies utspelar sig på en bas mitt ute i ingenstans på vintern, så man är både ute och inne och kämpar mot dom köttätande odöda på en plats som känns både krypande och småläskig på något sätt. Det finns ett nytt spelsätt också som heter Onslaught där du är tillsammans med en annan spelare och samarbetar för att klara vågor av zombies som resulterar då och då i en stor boss, det kommer inte mycket fiender i början men det finns en nackdel, man måste hålla sig innanför en cirkel så att man inte blir av med sin hälsa som man annars råkar ut för om man hamnar utanför. Även Zombies skulle jag rekommendera starkt då jag tror att det kan vara väldigt kul väl när man kommer in i det.

Kontrollerna var som vanligt samma knappar som på alla andra Call of Duty-spel. Dock tyckte jag att när man kollar runt i sin omgivning med högerspaken och när man pekar med sitt vapen så känns det lite för långsamt men det kan man ändra själv i sensitivity-alternativet i menyn för kontroller.

Grafiken var inte så imponerande som jag trodde att den skulle vara, som jag nämnde innan så påminde den om första Black Ops fast med några förbättringar. Vapnen och omgivningen är väldigt bra designat, men själva soldaterna ser ut som dom kunde gjorts bättre, ibland kan det verka som om dom är lite kantiga på något sätt, iallafall på multiplayer. Filmsekvenserna är väldigt bra gjorda och där kan jag inte klaga på grafiken, men väl när man börjar styra sin karaktär så kan man märka att killen framför sig har en väldigt snygg läderjacka medans hans hår ser ut som en boll av Svinto som färgats orange. En bugg som jag stötte på var när jag spelade zombies och skulle välja min utrustning i början av matchen och jag kunde inte trycka in mig tillbaka in spelet så jag fick stänga av hela konsolen och starta om, hoppas att dom fixar detta med tiden för det var extremt störande och saboterade för mina lagkamrater som återupplivade mig gång på gång under stressen av att fienderna kom från alla håll och jag stod bara där som ett fån och kunde inte röra mig ur fläcken.

Jag kan tryggt säga att Call of Duty: Cold War var väldigt underhållande och jag känner att spelet kommer att hålla mig upptagen dom kommande veckorna. Även om grafiken inte var så bra som jag hoppades på så är jag ändå väldigt intresserad av kalla kriget samt att jag är en trogen Call of Duty-beundrare plus att det var fortfarande extremt snyggt, det var bara det att jag trodde att det skulle vara ännu snyggare. Jag hoppas att dom släpper nya vapen som Modern Warfare har gjort med sina uppdateringar och jag kan knappt vänta tills spelet har varit aktivt ett tag så att buggar elimineras med tiden och att man kommer mer in det så att man njuter precis som man ska göra när man sitter och spelar ett Call of Duty-spel.

Detta som jag ska berätta nu sparade jag till sist som en liten efterrätt. För alla er som älskar Warzone så förbered er på att nu har dom bakat in alla operatörer så att man inte längre behöver komma åt dom genom att välja faction. Nu kan man se alla på en och samma skärm. Och det bästa är att dom har slängt in ett gäng operatörer från Cold War som man kan använda på Warzone, ännu mer tillfredsställande är att dom kan man låsa upp genom utmaningar på Cold War och är INTE låsta bakom köp. Så Warzone kommer att vara extra intressant nu när man kommer att få träffa på lite nya ansikten när man springer runt och till varje pris försöker överleva och vinna matchen. Min kompis blev överlycklig när han hörde detta och har bestämt sig för att skaffa Cold War snarast. Han och jag har alltid tyckt att det var dåligt att vissa operatörer var man tvungen att köpa och så snubblar man på den här överraskningen i och med att Cold War släpptes. Så på något sätt så kommer Cold War att följa oss ett bra tag framöver, även i Warzone

Så fort jag lade vantarna på Call of Duty: Cold War så satte jag igång installationen direkt. Det tog flera timmar och jag gick runt som en zombie medan installationerna var igång. När det väl var klart så hoppade jag in DIREKT i multiplayer utan att kolla på något annat. Oskulden av spelet stals av en team deathmatch som verkligen gick hem för mig med hela 20 kills och elva deaths, inte så dåligt för en första glimt av spelet som skulle bli min nya bästa vän på kvällarna när min fru och lillgrabb sover. Lite snabb info om Call…

Review Overview

Betyg

80

About Ernesto

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.