Blade Runner – The Final Cut

Det tog 25 år innan Ridley Scott 2007 äntligen fick göra den version av Blade Runner som är hans egen version av filmen. Flertalet varianter finns men detta är den slutgiltiga versionen – ”The Final Cut” av filmen.

Blade Runner 09

För att slippa göra en del skitgöra har man tagit fram en typ av människoliknande robot, en android. Dessa androider kallar man replikanter och de är specialgjorda och på nästan alla sätt överlägsna människor. För att de inte ska bli den dominerande rasen har man gett dem en begränsning. De har bara fyra års levnadstid. Efter ett uppror på en av de yttre kolonierna (i solsystemet) är replikanter förbjudna att vistas på jorden och speciella poliser, så kallade ”blade runners”, jagar dem och dödar dem. Detta kallas inte avrättning utan pensionering. Deckard (Harrison Ford, The Conversation) är en av de mer framstående ”blade runners” och nu har ett antal replikanter kommit till jorden. Deckard får uppdraget att jaga och döda dem.

Ridley Scott var ingen nybörjare när han gjorde denna film. Han hade redan en megasuccé i form av Alien i bagaget. Förutom detta hade han lång erfarenhet av att göra reklamfilm hemma i England, något som hade slipat hans känsla för detaljer. Just dessa detaljer drev stundtals manskapet på filmproduktionen till vansinne. Ett exempel som tas upp i extramaterialet är en scen i filmens början där Leon skall gå igenom ett Voight-Kampff-test för att utröna om han är replikant eller inte. Testledaren Holden röker cigarett och tar en klunk kaffe. Har du någonsin tittat på muggen? Visst har jag sett den, men den har liksom bara passerat. Ridley Scott tvingade rekvisitakillen att skaffa fram hundra olika muggar för att det skulle bli den perfekta muggen för just den scenen. Detaljerna skapar visserligen helheten, men ibland går Ridley till bristningsgränsen. Å andra sidan var det Ridley som ställde den förlösande frågan som gjorde filmen till det mästerverk den är. Han frågade manusförfattaren Hampton Fancher om hur världen utanför fönstret såg ut. Detta hade Fancher inte tänkt alls på. Och det är miljöerna i filmen som lyfter den. Fancher fick jobba som ett djur och sprang rakt in i väggen och det hela höll inte storymässigt och dessutom låg man hjälplöst efter tidplanen och över budgeten. Goda råd var dyra och det fanns inget annat val än att ta in en ny manusförfattare. Här tas David Peoples in som skrivstöd. Grundhistorien fanns redan där i form av Philip K. Dicks Do Androids Dream of Electronic Sheep?.

Blade Runner 04

Rent casting-mässigt har man lyckats väl. Harrison Ford går från actionhjälte i form av Han Solo eller Indiana Jones till en betydligt mer oglamorös roll som Deckard. Harrison gör rollen utmärkt. Det fanns långt gångna planer på att ha Dustin Hoffman i rollen, men jag tror att vi får tacka för att valet föll på Ford istället och att Hoffman istället fick spela in Tootsie. För övriga roller har Sean Young som Rachael kanske varit den som diskuterats mest. En tämligen oerfaren skådespelerska i en av huvudrollerna. Inte speciellt erfaren var Daryl Hannah heller. Hon passar dock utmärkt som replikanten Pris. Rutger Hauer var däremot en rutinerad aktör och han tillför en hel del som Batty. Bland annat ska han själv ha myntat orden ”All those moment will be lost in time. Like tears in rain”. Men min favorit är fortfarande William Sanderson som den taffliga J.F. Sebastian.

Vad är då de stora skillnaderna mot de andra versioner av filmen som finns? Till att börja med saknar filmen i denna version den omdiskuterade berättarrösten som filmbolaget ansåg att publiken behövde för att förstå filmen. I mitt tycke är berättarrösten onödig och enbart ett störande moment. Deckards dröm om enhörningen är i denna version mer omfattande än i Director’s cut från 1992. Vissa scener har kortats av eftersom berättarrösten tagits bort och scenerna blivit för utdragna utan rösten. Andra scener har gjorts om. Ibland kosmetiska ändringar som till exempel scenen där Roy Batty släpper en duva mot skyn. I originalet och Directors cut-versionen från 1992 flyger duvan mot en blå molnfri himmel. Något som inte stämmer med hur scenen ser ut i övrigt med fallande ösregn. Och utan att avslöja alltför mycket så är det omdiskuterade slutet från första biofilmen definitivt borta.

Blade Runner 05

Filmen har restaurerats mycket omsorgsfullt och ser oförskämt bra ut. Filmen har redigitaliserats utifrån originalfilmen och ljudet har remastrats till 5.1-ljud. Vissa specialeffekter har det putsats på. Vangelis 80-tals-syntslingor sitter helt rätt hela tiden och skapar helt rätt stämning för filmen.

Men det som sitter kvar på näthinnan är framtidsbilden av ett dystopiskt samhälle, som fortfarande nu drygt 30 år senare känns som en bild som skulle kunna vara sann om några år, dock kanske inte redan 2019.

Detta är en mörk film där det regnar nästan hela tiden. Svärtan på utgåvan är nästan bottenlöst djup, men trots detta finns det nyanser och detaljer. Färgerna är klara och levande och filmen flyter bra. I vissa scener kan jag eventuellt skönja spår av konturförstärkningar, men detta känns mest som arv från originalet. Hur som helst en klart imponerande bildpresentation av en film från 80-talets början. Skräp och annat junk som finns på min DVD-utgåva (UPC 7321937126827) är helt borta, likaså de digitala artefakter som den utgåvan är behäftad med.

Blade Runner 01

Ljudet presenteras i Dolby TrueHD 5.1. Ljudet har remastrats och låter mycket bra. Det enda jag kan klanka ner lite på är att dialogen som mest försiggår i centerkanalen låter lite burkig och onyanserad ibland. Inget stort aber med tanke på hur bra det lyckats i övrigt. Det finns dynamik, detaljer och rumskänsla i ljudspåret. Ljudet är dock remarkabelt bra med tanke på filmens ålder och med tanke på hur tidigare utgåvor låtit. Vangelis sköna musik låter superbra. Redan inledningen slår fast att detta kommer att låta bra. Namnen på skådespelarna listas mot svart bakgrund, samtidigt som små ljud far omkring i rummet och djupa syntljud saktar pumpar fram nästa namn tills den berömda inflygningen över Los Angeles 2019, med eldflammor som exploderar ur skorstenarna kommer. Sätt dig i soffan och slut ögonen och du kommer utan att se veta var du befinner dig.

Blade Runner 10

Extramaterialet består av två delar. På Blu-ray-discen finns tre kommentarspår där spåret med regissören Ridley Scott är det mest givande. Gemensamt har de tre spåren att de inte är textade och att ljudnivån är svag. På den andra disken som är en DVD ligger en tre och en halv-timmes dokumentär om filmen, Dangerous Days. Detta är riktigt intressant och välgjort och tar upp en del av problemen med att göra filmen. Förutom detta gör Ridley Scott en inledning till filmen.

En sann klassiker som satte lite av standarden för dystopiska framtidsscenarier. Visuellt är detta absolut en milstolpe i filmhistorien och som Sci-fi-film en av de bättre. Stilbildande miljöer. Blu-ray-utgåvan utklassar verkligen DVD-utgåvan av Director’s cut.

Det tog 25 år innan Ridley Scott 2007 äntligen fick göra den version av Blade Runner som är hans egen version av filmen. Flertalet varianter finns men detta är den slutgiltiga versionen - ''The Final Cut'' av filmen. För att slippa göra en del skitgöra har man tagit fram en typ av människoliknande robot, en android. Dessa androider kallar man replikanter och de är specialgjorda och på nästan alla sätt överlägsna människor. För att de inte ska bli den dominerande rasen har man gett dem en begränsning. De har bara fyra års levnadstid. Efter ett uppror på en av de…

Review Overview

Betyg

100

About Joakim Helmbrant

Joakim Helmbrant

Månskensbonde som bor på subwoofersäkert avstånd från närmsta granne. Gillar dokumentärfilmer och musikfilmer (OBS INTE musikaler!).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

*

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com