Bernard & Bianca

När jag var liten hade jag en målarbok med bilder ur Bernard & Bianca, utan att egentligen veta vad det var för film. Än mindre visste jag, fram tills nu, att den egentligen heter The Rescuers i originaltitel. Det är helt klart en av de mindre uppmärksammade filmerna i Disneys katalog, men inte någon av de sämre för den sakens skull. 

Bernard & Bianca 01

Vad inte många vet är att det på FN:s huvudkontor även finns en liten dörr förr möss. Även bakom denna dörr möts delegater från hela världen, men inte för att orera långrandigt om fredsfördrag, utan för att göra världen till en bättre plats på ett mer handgripligt sätt, nämligen genom att rädda människor. Det visar sig vara lilla Pennys smala lycka då hennes rop på hjälp via flaskpost når dessa förslagna möss som kallar sig Rescue Aid Society. Hon har blivit kidnappat av den giriga Madame Medusa och förd till de ödsliga träskmarkerna i södra USA där hennes fångvaktare är två krokodiler. De två som tar på sig uppdraget är den prominenta, optimistiska och tuffa Bianca, samt den mer försynte och folklige Bernard. Deras letande går via ett barnhem och ryggen på en albatross till träsket där Penny hålls fången.

Bernard & Bianca 02

Förtexterna som rullar efter en kort animerad sekvens där Penny kastar flaskpost i vattnet är fantastiskt vackra. Mot stämningsfulla och handmålade bakgrunder spelas en dyster klagovisa om när räddningen ska komma. Det är ingen speciellt ordrik sång som inte alls känns speciellt Disney och det passar mig bra. Det är något speciellt med deras filmer som kom under perioden där deras status inte var vad den varit eller skulle komma att bli igen tio år senare. Man kan nästan känna hur självförtroendet är lite naggat och man inte vill göra något allt för storslaget, utan nöjer sig med att göra en anspråkslös barnfilm som lika gärna får vara en i mängden. Animationerna är lite skissiga och långt från perfektion. Jag gillar även att det inte är en historia jag redan känner till eller som blivit alltför uttjatad, utan att den får smyga på lite.

Det är otroligt skönt att slippa de vanliga Disney-prinsessorna med sina date rape-benägna pojkvänsprinsar. Visserligen är både Bianca och Bernard lite meningslösa och gråa, men man slipper i alla fall bli irriterad på dem. Sedan gillar jag att Bianca är från Ungern och att hennes röst görs av den gamla superdivan Eva Gabor med samma nationalitet. Varför har förresten möss blivit så populära att göra till hjältar i tecknade filmer? Jag har alltid tänkt att de varit ganska bespottade djur av folk i allmänhet.

Bernard & Bianca 03

Tydligen lekte Disney med tanken att Cruella de Vil från 101 Dalmatians skulle återvända och göra en ny skurkroll i denna, men istället valde man att skapa något snarlikt men ändå nytt i Madame Medusa. Det hade varit lite roligt om Disney försökt smida vidare på en ikonisk skurk och knyta samman sitt universum lite, men surrogatet vi får är tillräckligt underhållande ändå. Onyanserat elak och girig slänger hon omkring med gråaktig hy, eldrött hår och alldeles för mycket smink i en ganska vågad klänning. Däremot störde jag mig på att man överanvände ett puff-ljud på alla fordon som hon framför eller egentligen på allt som skulle kunna ge det ljudet ifrån sig. Det känns lite fantasilöst. I övrigt finns det lagom många små sidofigurer att ha roligt åt, där rednecksen som hjälper våra hjältar och dricker stora mängder hembränt blev mina favoriter.

Bernard & Bianca 04

Det är ungefär lika svårt att tycka illa om Bernard & Bianca som det är att bli extatisk över den. Den är rätt fin och har en mysig känsla, men samtidigt finns det inte speciellt mycket att minnas. Trots att den inte ens är 80 minuter lång hinner den nästan bli lite tråkig stundtals, men så fort jag börjar känna mig lite uttråkad får jag dåligt samvete över att vara kritisk mot något som ändå känns så hemtrevligt. Jag ser hellre den än någon av deras välpolerade Happy Meal-filmer från 90-talet eller de fullproppade med skämt som ska tilltala även en vuxen publik, som dykt upp under 00-talet. Däremot är det nog risk att den sjuåring som kallar den för sin favoritfilm i skolan idag kommer att mötas av en skrattsalva. Det är nog därför jag inte ger den ett lägre betyg, för att den väcker sympatier.

 

 [small_divider]

Bilder ©Disney

 

About Erik Nyström

Erik Nyström
Har låtit sitt hjärta täckas av ett lager svart bitterhet och är därmed omöjlig att charma. Åtminstone av bioutbudet. Gillar dock det som skaver lite, det som kommer från förritin och det som är lite knäppt. Driver dessutom en podcast om film. Är på det privata planet en vänsterradikal feminist från Norrland.

3 comments

  1. Mattias Berg

    Bernard och Bianca är en av Disneys filmer som alltid lockat mig mest. Jag har aldrig sett den. Men jag hade någon sorts sagobok med berättelsen och den gillade jag. Blev lite sugen på att slå till efter att ha läst recensionen.

  2. Erik Nyström

    Det tycker jag du ska göra. Trots att den är småtrist har den faktiskt växt sedan jag såg den. Definitivt något jag hellre skulle visa för barn än någon av Disneys nyare filmer.

  3. Emely Tuväng Korabik

    Åh, som jag älskar de gamla Disney filmerna. De blir aldrig uttjatade tycker jag!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.