Beautiful Creatures

Även om boken Beautiful Creatures inte publicerades förrän i december 2009 hann filmrättigheterna säljas samma år. Författarna Kami Garcia och Margaret Stohl skulle nog kunnat sälja rättigheterna redan i samma ögonblick som de antecknade Twilight möter Harry Potter.

Beautiful Creatures 1

Gatlin i South Carolina är ingen ort man lämnar. Det vet tonåringen Ethan (Alden Ehrenreich) av erfarenhet från äldre bekanta, vilket gör honom ännu mer fast besluten att välja ett universitet så långt ifrån hemstaden som möjligt. Tätt följd av återkommande märkliga drömmar dyker tjejen som hemsöker honom om natten upp som ny för terminen i hans high school-klass. Medan hans kristna klasskamrater skvallrar om att hon kommer från en släkt av djävulsdyrkare börjar Ethan uppvakta Lena (Alice Englert) och till slut låter hon honom bjuda in sig själv till släktens hus. Där möter han hennes morfar Macon (Jeremy Irons) som är en mörk ”caster”, en person som kan utföra onda besvärjelser. Då Lena närmar sig 16 år är det dags för henne att få veta om det är mörk eller ljus magi hon ska få utföra resten av livet och även om Macon är mörk, hoppas han på det sistnämnda. Till Gatlin kommer Lenas kusin häxan Ridley (Emmy Rossum) och Lenas onda mor Sarafine som tar över Mrs. Lincoln (Emma Thompson) för att se till att Lena blir mörk. Det som till slut är avgörande för Lenas öde är dock kärleken med Ethan.

BC2

Beautiful Creatures utspelar sig och är inspelad på plats i amerikanska södern vilket både syns och fångar mig. Jag gillar nästan alltid den nästan klaustrofobiska grönskan som finns i dessa delar, jag tänker särskilt på filmer som Midnatt i ondskans och godhetens trädgård (vilket skulle vara en bra alternativ titel till denna film). Förutom att spela in på plats har regissören Richard LaGravanese (P.S. I Love You) gjort mer jordnära val som att använda sig av praktiska effekter före visuella. Det är framför allt en scen med ett snurrande middagsbord som ger mig positiva minnen av Harry Potter, även om de regissörerna troligtvis skulle vräkt på med mer effekter. Scenografen har genomgående gjort ett strålande jobb med både exteriörer och interiörer men tyvärr gör inte fotografen Philippe Rousselot (Sherlock Holmes: A Game of Shadows) alls dessa rättvisa. Framför allt gillar jag inte alls var han lägger, och inte lägger, fokus i bilderna.

Beautiful Creatures

Skådespeleriet är bra såväl från de unga relativt okända skådespelarna som från rutinerade rävar som Emma Thompson och Jeremy Irons. Dessutom gläds jag av att filmen är ganska otäck. Jag tänker på alla snygga och obehagliga flashbacks samt en förvandlingsscen med nyss nämnda Thompson. Jag anser också att den slår Twilight på hörntänderna när det kommer till handlingen. Istället för en allegori för avhållsamhet får vi en för att acceptera det annorlunda. Häxeri och magi är dessutom betydligt enklare för mig att ta till mig än vampyrer och varulvar, i alla fall när de är så mesiga som i Twilight. Men nu har jag varit väldigt positiv till Beautiful Creatures. Det är fortfarande vek romantisk fantasy som tror sig veta precis vilka knappar den ska trycka på för att få tonårsflickor att öppna handväskan. Jag är helt övertygad om att det går att göra ett mästerverk genom att göra romantik av genrekonventioner, men än så länge är det ingen som lyckats. Ska ni se en Twilight-klon rekommenderar jag underskattade I Am Number Four istället.

 

About Rikard Eriksson

Vacker som en dag och analyserar filmer ned på hink-och-spade-nivå. Jag är recensenten som aldrig skulle tveka på att röja en viktig reflektion ur världen om den hamnar mitt emellan två meningar som rimmar. Filmer jag tycker om att se är inte det välpolerade biojunket, utan de kanske är lite trubbiga i kanterna… eller bara trubbiga.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.