Apornas Planet: Uppgörelsen

bild3

Ni vet den där känslan som uppstår när man är så taggad över att se en film och bara väntar och väntar på att den ska dyka upp så man får se mästerverket? Ni vet den där känslan som uppstår när det visar sig vara en besvikelse och den inte alls når upp till ens förväntningar? Exakt dessa känslor har jag haft över den senaste filmen i Apornas Planet- serien.

Filmen utspelar sig tio år efter Rise of the Planet of the Apes och en pandemi har slagit ut en stor del av mänskligheten. En grupp överlevande stöter på ett ap-samhälle som styrs av chimpansen Caesar. Människorna upptäcker snabbt att det inte är vilka apor som helst, de är betydligt mer intelligenta än vad apor bör vara. Caesar är mån om både apor och människor och vill inte vara med i utrotningen av mänskligheten, men chimpansen Koba är hans motsats. Han vill att aporna ska härska. Koba går emot Caesars ord och tillsammans med några andra apor attackerar han stadsdelen där de överlevande människorna befinner sig. Ett stort krig bryter ut mellan Apa och Människa.

Jag har precis avslutat de första sju filmerna i serien om Apornas Planet, där första filmen kom 1968 och är baserad på en fransk roman. Jag anser att de är underhållande filmer, men inga mästerverk. Förra året såg jag för första gången, Apornas planet: (r)Evolution. En mycket bra film, med bra effekter och bra story. Jag såg redan då fram emot Apornas Planet: Uppgörelsen och har väntat sedan dess, med höga förväntningar. När jag äntligen såg den så blev jag alltså ganska besviken.

bild4

De överlevande människorna måste bege sig till en damm en bit från staden och sitt läger för att se till att få den att fungera igen så att elen ska komma tillbaka. På vägen möter de ett gäng apor. Några av människorna kommer överens med aporna om att få arbeta vid dammen ända tills de argsinta aporna får för sig att utrota hela mänskligheten och startar ett krig. Då blir det pang pang och explosioner. Det tar dock fram till halva filmen innan något spännande och intressant börjar inträffa.

Den första delen av filmen är så gott som språklös, då störst fokus läggs på aporna som talar teckenspråk med varandra. Det gör att första delen blir väldigt långsam och seg. Man hinner tröttna innan något ”vettigt” händer. De mänskliga skådespelarna gör knappt ett mediokert arbete med svag inlevelse och ointressanta karaktärsdrag. Vad som däremot höjer upp betyget markant är aporna och effekterna som är så sjukt snygga så man tror inte det är sant. Aporna ser så verkliga ut så hälften vore nog. Andy Serkins spelar chimpansen Caesar, och vi har vetat sedan Sagan om Ringen, att han är riktigt duktig på motion capture, och här visar han återigen att han är kung av den skådespelarmetoden.

bild7

Halvsegt manus, tråkiga karaktärer, men en visuellt bra film. Ska den ses, så föreslår jag att man inte har så höga förväntningar. Rent storymässigt håller den inte alls samma mått som (r)Evolution, men aporna och övriga effekter slår sin föregångaren på fingrarna.

Ni vet den där känslan som uppstår när man är så taggad över att se en film och bara väntar och väntar på att den ska dyka upp så man får se mästerverket? Ni vet den där känslan som uppstår när det visar sig vara en besvikelse och den inte alls når upp till ens förväntningar? Exakt dessa känslor har jag haft över den senaste filmen i Apornas Planet- serien. Filmen utspelar sig tio år efter Rise of the Planet of the Apes och en pandemi har slagit ut en stor del av mänskligheten. En grupp överlevande stöter på ett…

Review Overview

Betyg

60

About Fredrik Nyström

Fredrik Nyström
Hälsing som blev skåning. Film har alltid varit ett stort intresse, likaså skriva. Ser det som faller mig in. Allt från ett tungt drama till sprängfylld action, via några sköna musikaler eller indie-filmer.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.